Civil beredskap – en facklig fråga

Folkrörelsen beredskapsskyttet

Någon gång på 1970-talet ska ett militärfordon från den svenska Försvarsmakten ha parkerat på Upplandsgatan utanför LO-borgen i Stockholm. Uppdraget ska ha varit att hämta ett antal Mausergevär som förvarades i vapenförrådet i LO-borgens källare, där även en fullgod skyttebana fanns anlagd. Det förekom nämligen att ombudsmännen tränade skytte, vilket lär ha varit en del av den folkrörelse som under efterkrigstiden kallades för ”beredskapsskyttet”.

Anekdoten ovan kan illustrera LOs djupa engagemang i det svenska totalförsvaret under det kalla kriget. Att närmare beskriva omfattningen på detta engagemang, som bland annat bedrevs i nära samarbete med SAF (Svenskt Näringsliv i dag), är föremål för ett pågående forskningsprojekt.

LO - en samhällsbärande organisation

På senare tid har händelser som Covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, men även de pågående klimatförändringarna, aktualiserat frågor om vårt samhälles motståndskraft. En undersökning genomförd av LO visade att 94 procent av LO-förbundens medlemmar arbetade vidare på sina arbetsplatser under pandemin. Att arbetet med att göra Sverige mer resilient (vår förmåga att stå emot och klara av en förändring, återhämta oss och vidareutvecklas) kommer att beröra såväl LOs allmänna verksamhet som medlemmarnas konkreta arbetsförhållanden är ofrånkomligt.

Därför ska LO ta ett aktivt ansvar när Sveriges beredskap återigen förbättras. Det innebär också att LOs roll som samhällsbärande organisation blir ännu tydligare. Pandemin underströk en omständighet som tål att upprepas: LO-förbundens medlemmar är avgörande om Sverige ska fungera när krisen kommer.

Remissvar från LO

En modell för svensk försörjningsberedskap

Aktivering av civilplikt inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet

Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap

Arbetsrätten under krig och krigsfara