Fråga facket Fråga facket

Toppen drar ifrån

Jämlikhet Sverige har splittrats. Här växer klyftorna snabbare än i något annat jämförbart land. Barn som växer upp bara några mil från varandra lever i helt olika världar, med helt olika förutsättningar och möjligheter i livet.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

Kapitalinkomsterna koncentreras

Under de senaste decennierna har de som har störst inkomster dragit ifrån resten av befolkningen. En viktig förklaring till detta verkar vara att kapitalinkomsterna blivit större och mer koncentrerade till toppen av fördelningen. Den statistik som finns tillgänglig över förmögenhetsfördelningen visar att förmögenheterna i toppen ökat stort och att de absolut rikaste dragit ifrån.

Klyftor mellan arbetande, sjuka och arbetslösa

Under de senaste årtiondena har klyftorna också ökat mellan de som förvärvsarbetar och de som inte arbetar. De som haft ett arbete har generellt sett haft en god inkomstutveckling medan de som inte förvärvsarbetat, till exempel sjuka och arbetslösa, har haft en mycket svag inkomstutveckling.

Skatter och transfereringar har fått en mindre utjämnande roll, speciellt sedan millennieskiftet. Dessutom har jobbskatteavdraget bara omfattat de med arbete och inte gällt olika socialförsäkringsförmåner. Det har inneburit att de relativa inkomsterna för sjuka och arbetslösa försvagats.

Klass, kön, etnicitet

Det finns tydliga tecken på att klass, kön och etnicitet spelar stor roll. Speciellt utsatta grupper är till exempel utrikes födda och ensamstående. Dessa grupper har haft en mycket negativ utveckling under de senaste decennierna vad gäller relativa genomsnittliga inkomster och andel relativt fattiga.

Skillnader finns också mellan heltidsarbetande och dem med deltid eller en otrygg anställning. Deltidsarbete är inte jämt fördelat mellan olika grupper i befolkningen. Arbetare är i högre grad deltidsanställda än tjänstemän och kvinnor är i högre grad deltidsanställda än män.

Läs mer om jämlikhetsutredningen här