Jobb och tillväxt
I dagens svaga konjunkturläge kan högre löner stärka hushållens köpkraft. Det räddar jobb och tillväxt. Risken med alltför höga löneökningar är att inflationen kan ta fart. Det leder till att räntorna stiger och arbetslösheten ökar.
Alltför höga löneökningar kan skapa en så kallad pris- och lönespiral som vi upplevde på 1970- och 1980-talen. Trots mycket höga nominella löneökningar uteblev då reallöneökningarna på grund av hög inflation. Under den perioden hade Sverige en sämre reallöneutveckling än många andra länder.
Sedan slutet av 1990-talet har däremot utvecklingen varit den omvända. Lönebildningen har bidragit till låg och stabil inflation med god reallöneökning som följd. De senaste dryga två decennierna har Sverige därför haft en bättre reallöneutveckling än många andra länder.
Diagrammet ovan visar att den nominella löneökningstakten varit i genomsnitt 7,9 procent per år under den första perioden och 3,3 procent under den andra. Under samma perioder har reallönerna ökat med 0,3 respektive 1,5 procent i genomsnitt. Högre reallöneökningar har med andra ord åstadkommits med lägre nominella löneökningar.
Inflationen och produktiviteten
LO utgår från inflationsmålet när vi beräknar löneutrymmet. Det gjorde vi även när inflationen var hög de senaste åren. Detta skapar en stabilitet som vi vet ökar möjligheterna för goda reallöneökningar över tid.
Till inflationsmålet lägger vi till näringslivets genomsnittliga produktivitetstillväxt. Vi utgår alltså inte från enskilda branschers utveckling när vi beräknar löneutrymmet.
Summan av inflationsmålet och produktivitetstillväxten brukar kallas för prisnormen. Men för att fastställa en lämplig löneökningstakt behöver vi också ta hänsyn till andra faktorer. Det handlar om vinster, konkurrenskraft och arbetsmarknaden.
Vinsterna i näringslivet
Löneförhandlingar handlar i grunden om en klassisk konflikt: hur mycket av värdet som produceras i näringslivet ska gå till löntagarna i form av lön och hur mycket ska gå till företagens ägare.
Vinstandelen visar hur stor andel av förädlingsvärdet som går till kapitaloch företagsägarna. Resterande del av förädlingsvärdet består av löneandelen, alltså den del som går till löntagarna. Det betyder att när vinstandelen stiger så sjunker löneandelen.
När vinstandelen är hög så finns ett större utrymme för löneökningar än om den är låg. Högre löneökningar behöver då inte leda till högre inflation. Istället kan företagen sänka sina vinster till mer normala nivåer.
Mellan 2019 och 2021 steg vinstandelen till en historiskt hög nivå. Under de senaste 25 åren är det bara 2006 som hade en högre vinstandel. Men då rådde högkonjunktur; nu råder lågkonjunktur. Sedan 2021 har dessutom vinstandelen legat kvar på en hög nivå. Det är ovanligt. Tidigare toppar har varit kortvariga och följts av en snabb återgång till mer normala nivåer. Vinstandelen har alltså ökat till rekordnivåer trots pandemi, energikris och hög inflation. Vad beror detta på?
Det finns flera förklaringar:
- Oligopol på vissa marknader, exempelvis banker och mataffärer.
- Stark exporttillväxt.
- Stabil lönebildning även under kris och hög inflation.
Givetvis kan vinstandelen variera mellan olika branscher. Men på senare år har vinstandelen varit hög i de flesta branscher. Enligt prognoser kommer dessutom vinstandelen fortsätta att ligga över sitt historiska genomsnitt även under kommande år. LO vill sänka vinstandelen åtminstone till sitt historiska genomsnitt. Då ökar löneandelen. Det gör vi genom högre löneökningar.
Konkurrenskraften
Sverige är ett exportberoende land. Därför måste lönebildningen ta hänsyn till vår internationella konkurrenskraft.
Under de senaste åren har lönerna i våra viktigaste konkurrentländer, liksom i Sverige, ökat snabbare än tidigare. Svenska löneökningar ligger därmed fortfarande i linje med de flesta jämförbara europeiska länderna. Om något så har lönerna i omvärlden ökat något snabbare än i Sverige den allra senaste tiden. Samtidigt har Sverige högre produktivitetstillväxt. Detta, tillsammans med den svaga svenska kronan, har stärkt vår konkurrenskraft ytterligare.
Ett tydligt tecken på att Sverige har stärkt sin konkurrenskraft är att svensk export har växt snabbare än tillväxten på våra exportmarknader. Det betyder att svensk export har ökat sina marknadsandelar. Det finns alltså ingen anledning att sänka lönekraven för att stärka konkurrenskraften ännu mer.
Arbetsmarknaden
Sverige har en arbetsmarknad som i stora delar fungerar väl och sysselsättningen är hög. Men samtidigt är arbetslösheten alldeles för hög. Under 2024 har arbetslösheten stigit till 8,5 procent. Enligt LOs prognos kommer arbetslösheten förvisso börja sjunka under våren 2025, men ändå fortsätta att vara hög.
Av de arbetslösa är två tredjedelar antingen födda utomlands eller har en kort utbildning. Det är givetvis allvarligt. Men det är en problematik som lönebildningen varken kan eller bör lösa genom att hålla igen löneökningarna för alla. Istället behövs mer av riktade insatser till de arbetslösa. LO vill därför se kraftiga satsningar på arbetsmarknadsutbildningar, etableringsjobb och bättre arbetsförmedling. Dessutom måste regeringen satsa mer på jobbskapande åtgärder och öka investeringstakten när det gäller bland annat bostäder, vägar och elförsörjning.
Det bör också nämnas att många arbetaryrken har goda framtidsutsikter och det råder brist på yrkesutbildad arbetskraft.