Foto: Lars Forsstedt
Resultat i korthet:
- På fristående skolor går elever med föräldrar som i genomsnitt har en längre utbildning än de elever som går på kommunala skolor. I de skolor där den genomsnittliga utbildningsnivån hos föräldrarna är kortare än en avslutad gymnasieutbildning är endast var tionde en friskola. I de skolor där en stor del av elevernas föräldrar har en högskoleutbildning är fristående skolor däremot överrepresenterade.
- Två av tre fristående skolor, som ingick i denna studie, har kö till den första klass som ges (vilket varierar från förskoleklass till årskurs 7). För att få en plats på en populär skola måste föräldrarna ställa sina barn i kö tidigt. Mer än var fjärde skola som har kö har minst fem års kötid, och varannan minst två års kötid. Långa kötider och många friskolor med kö finns i stor utsträckning i Sveriges tre största städer.
- Hur lång kötiden är till en skola, vilket är en indikator på skolans popularitet, är relaterat till längden på föräldrarnas utbildning. Ju längre utbildning föräldrarna till eleverna på skolan har desto vanligare är det att skolan har kö och desto längre är kötiden till skolan.
Rapporten Friskoleurval med segregation som resultat (pdf)
Se seminarium i LO Play om rapporten.
Samarbetsprojekt för ökad likvärdighet
Rapporten Friskoleurval med segregation som resultat har tagits fram inom ramen för LOs, Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets gemensamma samarbetsprojekt Ge alla elever samma chans.
Projektet syftar till att lyfta frågor om hur likvärdigheten i den svenska skolan kan stärkas. Se även rapporten Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Se seminarium i LO Play om rapporten.