Slåss för ökad jämlikhet
Fackliga organisationer måste aktivt slåss för ökad jämlikhet. För det krävs att facket försöker lyfta lönerna för dem som har sämst betalt.
- Men det kräver också att facket motsätter sig extremt höga löner och bonusar för samhällets elitskikt. Det behövs en påverkan i båda ändarna av lönestrukturen, säger den brittiska forskaren Kate Pickett, en av världens ledande experter på vilka effekter ökade klyftor i samhället får på människors liv.
För att få upp de lägsta lönerna behöver de fackliga organisationerna göra tydliga prioriteringar i avtalsrörelsen. Helst ser Kate Pickett att lönerna kan höjas genom kollektivavtal men det kräver tydliga fackliga prioriteringar.
Strukturerna måste ändras
I länder med lagstadgade minimilöner blir det också viktigt att höja de lagstadgade nivåerna. Facket måste då ställa krav på valda politiker. Kate Pickett menar att det är nödvändigt att sätta in frågan om en höjning av lägstalönerna i ett större sammanhang.
- Det handlar inte bara om direkt påverkan av löner, utan också att ändra strukturer som på sikt påverkar lönenivåerna. Om anställda får vidareutbildning får de ökade kunskaper och kan sedan lättare ställa krav på högre löner. Likaså leder bättre arbetsvillkor till att färre slås ut från arbetslivet. Goda villkor är därför länkat till frågan om jämlikhet.
Arbetslöshet faktor vid sociala klyftor
- Sedan behövs en aktiv ekonomisk politik som stimulerar sysselsättningen. En hög arbetslöshet bidrar mer än någon annan faktor till stora sociala klyftor.
För att förhindra att de allra mest välbetalda drar ifrån ännu mer behövs konkreta åtgärder.
Kate Pickett förespråkar en progressiv beskattning men också att de anställda får mer inflytande på arbetsplatsen.
- Mer av demokrati i arbetslivet motverkar ökade klyftor. Facket måste också ställa krav på en helt annan genomskinlighet. Alla företag borde öppet redovisa hur mycket mer direktören och ledningen tjänar jämfört med arbetarna. En öppnare attityd skulle bidra till att hålla tillbaka överlönerna.
- Sedan behövs också åtgärder för att få bort ren korruption, som laglig skatteplanering och mutor.
Myter om löner och bonusar
Skälet till att Kate Pickett vill pressa ner de högsta lönerna handlar om hur samhället påverkas.
-Väldiga klyftor bryter sönder den inre solidariteten. Vi får ett annat samhälle, ett samhälle som ingen vill ha. Sedan finns också moraliska aspekter, de gigantiska lönerna är ett slöseri med gemensamma resurser.
Kate Pickett menar att det sprids många myter om extremt höga löner och bonussystem.
- Som att företag måste erbjuda sådana extravaganser för att rekrytera bra ledare. Eller att företag med generösa bonussystem klarar sig
bättre. Den företagsekonomiska forskningen ger inga som helst belägg för sådana uppfattningar. Däremot finns forskning som visar att stora löneskillnader inom ett företag leder till lägre produktivitet och även till lägre vinster.
Facket bör höja rösten
Kate Pickett säger att de fackliga organisationerna borde höja rösten i kraven på jämlikhet. Hon menar att många inte är medvetna om vilka negativa effekter som ojämlikhet har på hela samhället. Kate Pickett hänvisar bland annat till forskning som visar att ökade sociala klyftor i ett samhälle leder till att medellivslängden sjunker, att kriminaliteten ökar och att människor känner mer stress.
- De fattigaste drabbas hårdast, men ett ojämlikt samhälle är sämre för alla. Den insikten borde lyftas fram i fackliga utbildningar. Statistiken och diagrammen är redan gjorda. Nu behöver dessa insikter spridas till fler.
-Jag tror att de fackliga organisationerna behöver samarbeta med andra aktörer för att sätta jämlikheten i fokus, det kan handla om andra folkrörelser, NGOs och politiska partier som slåss för att hålla ihop samhället.
Inte bara den absoluta fattigdomen spelar roll
En central fråga i forskningen om ojämlikhet är varför människor med inkomster under genomsnittet har klart sämre hälsa och upplever mer stress än de som tjänar bättre. Detta gäller även i rika samhällen där alla lever på en ganska bra materiell nivå.
Kate Pickett förklarar sambandet med att det inte bara är den absoluta fattigdomen som har betydelse, utan också om hur de materiella villkoren är jämfört med andra som vi kan mäta oss med. En term som används inom forskningen för att beskriva detta fenomen är relativ fattigdom.
Relativ fattigdom är när människor lider brist på resurser vilket leder till att de inte kan ta del av samma kost, konsumtion, fritidsaktiviteter et cetera som andra människor i samhället. I ett rikt samhälle är ingen fattig i absoluta termer men kan uppleva sig fattig jämfört med andra.
- När föräldrar inte har råd att låta sina barn delta på avgiftsbelagda fritidsaktiviteter, när man aldrig har råd att göra en semesterresa eller när man tvingas bo trångt, då skapas frustration och stress. Den sätter i sin tur avtryck inom många områden; som hälsa, benägenhet att röka och risk för att barnen misslyckas i skolan.
Social klass är kopplad till hälsa
Social klass kopplad till hälsa Enligt Kate Pickett vore det ett misstag att tro att klassamhället bara handlar om inkomster och materiell standard.
- Hälsan är ett tydligt exempel. Låginkomsttagare har en sämre hälsa än medelinkomsttagare
som i sin tur har en sämre hälsa än samhällets toppar. Så ser det ut på punkt efter punkt.
- Jag skulle vara motståndare till stora klassklyftor om det bara handlade om att skapa en mer
jämlik konsumtion men i verkligheten handlar det om så mycket mer.
Artikeln är hämtad ur LO-aktuellt Tema: Kongress 2016 Alla vinner på jämlikhet.
Läs också kongressrapporten Vägen till full sysselsättning och rättvisar löner.
Text: Mats Wingborg