Publicerad i Aftonbladet 12 september 2023
Regeringen kan stoppa uppsägningarna i svenska skolor och stötta vanliga arbetande människor redan i höst. Pengar finns – hos bankerna som tjänat 40 miljarder på kostnadskrisen.
LO föreslår att bankernas räntenetto betalar en välfärdsakut. Regeringen har satt svensk välfärd på en svältkur. Runt om i landet varslas det om uppsägningar och nedskärningar i vård, skola och omsorg. Det blir färre vuxna i våra barns skolor. De som sägs upp är ofta elevassistenter, men det handlar också om lärare och annan skolpersonal. I stället för att rusta Sveriges barn inför framtiden gör vi tvärtom i en tid när vi borde investera i kunskap och skola.
Anställda inom omsorgen och vården har sedan många år haft pressade arbetsförhållanden. Men i år är läget exceptionellt på grund av kostnadskrisen. Det är samma kris som gör att vanliga arbetande människor fått se priserna på mat och drivmedel skjuta i höjden och tömma hushållskassorna.
Finansministern har sagt att välfärden ska stöttas. Vi kan alltså utgå från att regeringen presenterar ett välfärdspaket. Vi kan utgå från att regeringen tänker påstå att det är stort. Men att det i själva verket är för litet. Bara för att stoppa årets nedskärningar behöver välfärden 30 miljarder kronor, enligt LO. Väldigt lite tyder på att regeringen lägger i närheten av vad som krävs. Ofta förs det fram i debatten att det inte finns resurser till liknande satsningar. Men det finns resurser här och nu. Inte minst hos bankerna. Medan vanligt folk och välfärden har satts på en svältkur har bankerna tjänat stora pengar på krisen. Bankerna har höjt utlåningsräntorna till sina kunder, men inte gjort i närheten samma höjningar på sparräntorna. Den här övervinsten, det så kallade räntenettot, har i år ökat med omkring 40 miljarder kronor.
Det är fullt rimligt att även bankerna är med och betalar för krisen. Därför föreslår vi att staten finansierar en extra välfärdssatsning – en välfärdsakut – genom att tillfälligt plocka in delar av det här räntenettot. Det skulle naturligtvis bara vara en tillfällig åtgärd. Den långsiktiga finansieringen av välfärden måste säkras på andra sätt, eftersom vi vill att kvaliteteten på vård, skola och omsorg ska bli bättre än i dag. Även här kan bankerna bidra. Svenska banker är i dag lägre beskattade än andra företag eftersom de är momsbefriade. En statlig utredning slog 2016 fast att det här gav finanssektorn en fördel mot andra företag på 20 miljarder kronor per år. Det bör prövas om inte denna skattefördel kan reduceras. Sverige har i dag också en begränsad bankskatt på 0,06 procent av bankernas skulder. Denna skatt ger idag cirka sex miljarder. Det bör prövas om inte denna nivå kan höjas.
Samtidigt kräver vi att regeringen i årets budget tar till fler åtgärder för att stötta utsatta hushåll. Regeringen gömmer sig ofta bakom argumentet att de inte vill elda på inflationen. Exempel från andra europeiska länder visar att det går att stötta hushållen utan att göra det. Och här är ett tips till regeringen: det finns andra sätt att bygga ett samhälle på än att sänka skatterna. Från LO:s håll kräver vi till exempel av samtliga partier att karensavdraget omedelbart tas bort. Vi är ensamma i Norden om denna klasslagstiftning som i praktiken är en straffavgift för de anställda som inte kan arbeta hemifrån. Det gäller inte bara de som faktiskt arbetar i välfärden, utan allt från byggnadsarbetare till industriarbetare som håller uppe Sveriges ekonomi.
Bristerna och utmaningarna i vårt samhälle är enorma. Det handlar om allt från gängkriminalitet till tåg som inte går i tid. Men det går att åtgärda utan att lämna välfärden och vanligt folk i sticket.
Därför behövs en ny start för Sverige. Ett första steg är att inrätta en välfärdsakut. Det är ett minimum vi kräver av politikerna.
Susanna Gideonsson, LOs ordförande