Publicerad på DI.se 15 juni 2020
Ökad jämlikhet är viktigt. Stora inkomstskillnader leder till sociala spänningar, försämrad mellanmänsklig tillit och politisk instabilitet. Det är för att motverka detta som LO-ekonomerna och Tankesmedjan Tiden har tillsatt en skattepolitisk skuggutredning.
Skattekvoten i Sverige har minskat från cirka 50 procent av BNP i början av 1990-talet till strax över 42 procent i dag. Samtidigt har inkomstskillnaderna i Sverige ökat kraftigt. Personer med de allra högsta inkomsterna har haft betydligt större inkomstökningar än andra.
Den tiondelen av befolkningen som hade högst inkomster har mellan 1995 och 2017 ökat sitt relativa välstånd med 50 procent. De ökade kapitalinkomsterna är den viktigaste förklaringen. Ökade inkomster från fastighetsförsäljning är en del av förklaringen – men långt ifrån den enda.
Och även om kapitalinkomster varierar, så visar Långtidsutredningen att en klar majoritet varaktigt tillhör den övre halvan av inkomstfördelningen. Utmärkande för de varaktiga toppinkomsttagarna är att räntor och utdelningar är de viktigaste kapitalinkomsterna. Vi föreslår även ökad beskattning av företagsägares utdelningar.
Att en liten klick rika drar ifrån har förstärkts av kraftigt sänkt fastighetsskatt för de högst värderade fastigheterna, slopad förmögenhetsskatt, slopad arvs- och gåvoskatt och stora skattelättnader på utdelningar från bolag.
Ökade klyftor hör gårdagen till. Att skapa ett mer jämlikt samhälle handlar om att ha ambitioner för framtiden – inte om att blicka tillbaka. En ökad jämlikhet uppnås bäst genom full sysselsättning, jobb med schysta villkor, utbyggd barn- och äldreomsorg, en likvärdig och god utbildningssektor, bra inkomstförsäkringar och högkvalitativ sjukvård. Mycket av detta finansieras av skatter. Det behöver alla – även rika kapitalägare – bidra till.
Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom
Daniel Färm, chef, Tankesmedjan Tiden