Fråga facket Fråga facket

Regeringens plan: Att sänka skatten för rika

Ekonomi LOs ordförande: Vanligt folk har det svårt – tänk om inför höstens budget


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Aftonbladet 5 juni 2023

Välfärden sviktar och vanligt folks hushållskassor räcker inte till. I det läget föreslår regeringen skattesänkningar riktade till de som tjänar över 65 000 kronor i månaden.
Men regeringen kan fortfarande ändra sig och prioritera annorlunda i höstens budget. Skenande priser har slagit brett mot Sverige och svenska hushåll. Det gäller också välfärden.
Runt om i Sverige förbereds uppsägningar och nedskärningar i vård, skola och omsorg. I en tid när vi med statsministerns egna ord skulle behöva ”en armé av vuxna” riskerar det nu i stället bli färre vuxna i våra barns skolor. Vården och omsorgen var redan innan kostnadskrisen underfinansierade – där går personalen på knäna och det drabbar alla som behöver den.

Det gäller också hushållen som sett sina marginaler ätas upp av ökande kostnader för el, livsmedel, drivmedel och räntor. När LO innan sommaren via Novus frågade förbundens medlemmar om deras privatekonomi svarade tre av fyra att de har fått sämre privatekonomi de senaste månaderna. Bara fyra av tio hade större intäkter än utgifter. Var femte gick minus. Regeringen skulle i höstens budget kunna stoppa svältkuren. Men det är inte vanligt folks ekonomi eller välfärden som regeringen verkar vilja prioritera.

I stället har regeringen skickat förslag på remiss om ett paket med skattesänkningar på arbetsinkomster riktade mot höginkomsttagare. Regeringens förslag inkluderar bland annat ökat jobbskatteavdrag och slopad utfasning av jobbskatteavdraget. Det senare berör enbart personer med inkomster över 65 000 kronor i månaden. För den som har en månadslön på 100 000 kronor skulle dessa förslag, om de blir verklighet, innebära sänkt skatt med 1 250 kronor. Statsminister Ulf Kristersson, med en månadslön på närmare 200 000 kronor, skulle få en skattesänkning på över 3 000 kronor. Det här gäller inte vanliga arbetare. Med regeringens förslag skulle en heltidsarbetande barnskötare få en skattesänkning på ungefär 80 kronor i månaden. För en byggnadsarbetare handlar det om runt 150 kr. För många av de grupper som har minst marginaler, till exempel sjuka eller arbetslösa, bli det inga mer pengar alls i plånboken. Totalt vill regeringen sänka skatten på arbetsinkomster och pension med 15 miljarder kronor. Enligt LO-ekonomernas beräkningar går över 5 miljarder av dessa till den tiondel av befolkningen som har högst inkomster. Ungefär dubbelt så mycket som går till hela den halva av befolkningen som har lägst inkomster.

Förslagen skulle slå hårt här och nu. Men de ska också ses i ljuset av fyrtio år av ökande ojämlikhet. Sverige behöver mindre – inte större – inkomstskillnader. Bara de senaste åren har skatten sänkts flera gånger för just höginkomsttagare. År 2020 drev liberalerna igenom slopandet av värnskatten. Så sent som vid årsskiftet valde regeringen att genomföra en kraftig uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt, till en kostnad av ungefär 13 miljarder kronor.

Sverige kan bättre. Det är inte för sent för regeringen att tänka om inför höstens budget. Från LO:s sida vill vi bland annat se en rejäl höjning av barnbidrag, som på grund av inflationen tappat stort i värde sedan den senaste höjningen 2018. Vi vill också se 30 miljarder till välfärden för att förhindra nedskärningar. Sverige har inte råd med att elevassistenter försvinner från skolorna och eller att personalen i äldreomsorgen och vården sliter ut sig. Det borde vara en självklarhet att tryggad välfärd går före skattesänkningar för eliten.

Susanna Gideonsson, LOs ordförande