LO fakta - alla fakta
-
Kvinnlig fägring och machokultur?
Ingen del av arbetslivet är fredad från sexuella trakasserier – det blev uppenbart för många under #metoo-rörelsens vittnesmål hösten 2017. LO-rapporten "Kvinnlig fägring och machokultur? undersöker situationen bland LO-förbundens medlemmar.
-
Fem förslag för en investeringsledd klimatpolitik
En investeringsledd klimatpolitik som minskar Sveriges klimatpåverkande utsläpp i enlighet med Parisavtalet. Är det möjligt? Ta del av förslagen från en ny underlagsrapport inför LOs miljö- och klimatpolitiska handlingsplan.
-
Ojämlikhetens geografi
Människors levnadsvillkor både i glesbygder och i socialt utsatta bostadsområden i det urbana Sverige behöver få större uppmärksamhet. För att inte den geografiska polarisering som karaktäriserar vårt land ska bli ännu större krävs politik. Det visar en ny rapport från LOs jämlikhetsutredning.
-
Anledningen till deltid 2017, procent
-
Värk i kroppen procent 2014/2015
-
Uttröttad i kroppen varje vecka procent 2013/2015
-
Kan som mest halva tiden bestämma arbetstakten procent 2013/2015
-
Sveriges jämställdhetsbarometer 2018
Varje år undersöker LO hur kön och klass påverkar människors arbetsvillkor. Frågan vi ställer oss är: Har alla människor samma makt att forma samhället och sitt eget liv? Svaret redovisar vi i Sveriges Jämställdhetsbarometer: Tid, makt och pengar. I år gör vi en tillbakablick över utvecklingen från 1997 till 2017.
-
Fast heltid procent 2017
-
Deltid procent 2017
-
Faktisk månadslön - kronor per månad i genomsnitt år 2016
-
Högerpopulismen och jämlikheten – en essä
Inom ramen för LO:s jämlikhetsutredning publiceras nu boken "Högerpopulismen och jämlikheten", en politisk essä av Anders Nilsson och Örjan Nyström.
-
Körkortsinnehav i befolkningen (18–64 år), efter ålder och utbildningsnivå, 2016 (procent)
-
Körkortsinnehav i befolkningen (18–64 år), efter kön, födelseregion och utbildningsnivå 2016 (procent)
-
Körkortsinnehav i befolkningen (18–64 år), efter kön, födelseregion och klass, 2015 (procent)
-
Makteliten – toppnoterar igen
I denna rapport studeras inkomstutveckling mellan 1950–2016 för en grupp som vi benämnt makteliten – knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. Syftet är att synliggöra skillnaderna mellan vanliga löntagares och denna elits inkomster. Vår utgångspunkt är att det har betydelse om makteliten har långt högre inkomster än de människor som påverkas av deras beslut.
-
LOs yttrande över promemorian Översynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningar
LO avstyrker i sin helhet förslaget om att det statliga stödet för yrkesintroduktionsanställningar ska kunna utgå till arbetsgivare utan kollektivavtal om yrkesintroduktion. Förslaget strider mot grunderna i de trepartsöverenskommelser mellan facken, arbetsgivarna och staten som skapade yrkesintroduktionsmodellen. LOs ställningstagande i denna del är principiell och gäller oavsett hur förordningen utformas. Förslaget motverkar också en hög täckningsgrad för kollektivavtalen på arbetsmarknaden.
-
LOs yttrande över promemorian Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem
LO välkomnar att Pensionsgruppen kunnat enas om att det finns ett behov av mer genomgripande förändringar av premiepensionen, och att den därför står bakom regeringens förslag för att snarast komma tillrätta med de avarter som under den senaste tiden har uppdagats. Det som hänt inom exempelvis fondförvaltarna Allra och Falcon Funds är enligt LO ytterligare ett bevis på att premiepensionen i sin nuvarande utformning helt måste avvecklas.
-
Program för en jämlik skola
Skolan är grundläggande för att skapa lika möjligheter för alla, men den svenska skolan är inte jämlik. Studieresultat är starkt kopplade till familjebakgrund, och enligt vissa studier har detta samband stärkts över tid i Sverige. LOs program för en jämlik skola lämnar en rad förslag på hur den svenska skolan kan bidra till ett samhälle med högre kunskapsresultat och mindre klyftor.
-
Vad betyder arbetsinkomsterna för ojämlikheten?
De ekonomiska klyftorna har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet. Det beror dock inte särskilt mycket på arbetsinkomsterna utan mer på kapitalinkomsterna. Den svenska modellen med hög facklig organisationsgrad, kollektivavtal som täcker större delen av arbetsmarknaden och samordnade löneförhandlingar ser ut att ha haft betydelse för detta.