Fråga facket Fråga facket

Om rutavdraget avskaffas

Rapport Vad skulle hända om rutavdraget avskaffas? Hur skulle de som arbetar i sektorn påverkas? Den här rapporten söker svar på de frågorna i aktuell statistik, forskning och myndighetsrapporter om avdraget.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Sammanfattning

Rutavdraget innebär att den som köper hushållsnära tjänster, till exempel städning, trädgårdsarbete, flyttjänster och omsorg, kan göra avdrag från sin skatt för halva arbetskostnaden. Statens kostnad för avdraget har ökat varje år. År 2022 betalade staten ut 7,4 miljarder kronor.

Rutavdraget är ojämlikt fördelat. Nästan hälften av utbetalningarna går till den tiondelen av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Ju högre inkomst en person har, desto större sannolikhet att personen använder rutavdrag, och gör större avdrag. Avdraget är även ojämlikt fördelat över landet.

Flera forskare varnar för att rutavdraget undergräver offentligt finansierad omsorg fördelad efter behov, som äldreomsorg och barnomsorg. En sådan utveckling skulle öka klyftorna i samhället.

De som argumenterar för rutavdraget, bland annat nuvarande regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samt deras stödparti Sverigedemokraterna, hävdar att avdraget gör svart arbete vitt, har gjort det möjligt för personer med kort utbildning att gå från bidrag till arbete och bidragit till integration av utrikesfödda kvinnor.

Denna rapport visar att rutavdraget inte är en träffsäker åtgärd för något av detta.

Den svarta städmarknaden lever kvar parallellt och är sammanblandad med en växande vit marknad. Kortutbildade, det vill säga med högst grundskoleutbildning, utgör 15-20 procent av de sysselsatta i rutnischade företag. Det är en mycket lägre andel än inom till exempel övrig lokalvård, där andelen är över 30 procent.

Omkring två tredjedelar av de sysselsatta i rutsektorn har utländsk bakgrund, men en stor andel var inte skrivna i Sverige innan de fick jobb. De är arbetskraftsinvandrare, som har flyttat till Sverige för att arbeta i rutbranschen. För den tänkta målgruppen kortutbildade flyktingkvinnor är det tre gånger vanligare att få jobb inom övrig lokalvård än inom rutföretag.

Vad skulle hända om rutavdraget avskaffas?

De problem som rutavdraget skapar skulle försvinna, det vill säga en ojämlik fördelning av våra gemensamma resurser och att välfärden på sikt urholkas. Däremot går det inte att säkert veta hur marknaden för hushållsnära tjänster skulle påverkas. Förmodligen skulle privatpersoners köp av ruttjänster minska. Kanske kommer en del arbetsgivare köpa ruttjänster till sina anställda som personalförmån, som innan rutavdraget infördes. Det skulle troligen öka efterfrågan på tjänster från seriösa arbetsgivare i branschen. Köp av svarta ruttjänster kan öka, men den svarta marknaden har minskat i flera branscher på senare år, bland annat på grund av minskad kontanthantering men också förändrade normer.

Om efterfrågan på hushållsnära tjänster minskar riskerar arbetstagare i rutsektorn att förlora jobbet. Det finns dock en stor efterfrågan på arbetstagare i sektorer med liknande arbetsuppgifter, bland annat äldreomsorg och barnomsorg. Att kombinera ett avskaffat rutavdrag med utbildningssatsningar, till exempel utbildningar till vårdbiträde, barnskötare och undersköterska samt språkutbildning, är smart både för individen och samhället. Den anställde får ett jobb med bättre lön och möjlighet till utveckling. Samhället får välfärdsarbetare som utför omsorgsarbete som det finns behov av.

Rapporten Om rutavdraget avskaffas (pdf)

ISBN 978-91-566-3587-8