Publicerad i Expressen 20 januari 2023
Det nya omställningsstudiestödet är här för att stanna. Stödet behövs för att Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land även i framtiden och för att individer ska kunna framtidssäkra sin kompetens.
Trots att denna långsiktiga reform precis är sjösatt har vi redan fått en rötmånadsdebatt mitt i vintern, med tvärsäkra uppfattningar om vad det är och vad det inte får leda till. Omställningsstudiestödet är en innovation på svensk arbetsmarknad – en innovation som har mejslats fram under lång tid mellan arbetsmarknadens parter och som har både den tidigare och den nuvarande regeringens fulla stöd.
Ingen arbetsmarknadspolitisk åtgärd
Omställningsstudiestödet innebär att den som har arbetat i åtta år kan få studiestöd för att bredda eller fördjupa sin kompetens för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. I den nya lagen om omställningsstudiestöd är det noga reglerat att:
- Initiativet ska komma från individen, som även har rätt till rådgivning och vägledning av sin omställningsorganisation inför att stödet söks.
- Stödet ska gå till utbildningar som stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden, med beaktande av arbetsmarknadens behov.
- Studiestödet får inte ges för utbildning av hobby- eller självförverkligande karaktär.
- CSN ska fästa stor vikt vid omställningsorganisationens yttrande när de fattar beslut om stöd.
Det är skrivningarna om ”arbetsmarknadens behov” i kombination med högt söktryck och relativt få beslut om stöd som har väckt oro för att stödet är snävt riktat mot utbildningar inom bristyrken. Andra menar att det är just det stödet ska vara. Sanningen är att stödet inte är kopplat till bristyrkesutbildningar. Det är ingen arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Stödet är en möjlighet för den som vill stärka sin kompetens inom det område man redan arbetar eller inom ett nytt område för att kunna byta jobb. Det förbättrar kompetensförsörjningen och rörligheten på arbetsmarknaden – vilket Sverige så väl behöver för att vara ett konkurrenskraftigt land med förutsättningar att skapa välstånd. Därför är både arbetsgivare, fack och staten med all rätt engagerade i att vi har väl fungerande stöd för omställning, inklusive studiestöd.
Under lång tid har rörligheten på arbetsmarknaden varit för låg i Sverige. Dels har det saknats en helhetssyn på att anställningsskydd och omställningsstöd måste hänga ihop. Dels har utbildningssystemet, inklusive studiefinansieringen, inte varit anpassat för yrkesverksamma vuxna. Över 20 000 personer har hittills sökt stödet, CSN har avgjort fler än 4 000 ansökningar och nästan 500 sökande har än så länge fått stödet beviljat. En sannolik förklaring är att avslagen främst handlar om sökande som inte uppfyller villkoren och därför inte tillhör målgruppen för stödet.
Bra tajmning
Den rimliga slutsatsen, knappt fyra månader efter att stödet för första gången kunde sökas, är att vi måste ge detta tid att sätta sig. Omställningsstudiestödet är här för att stanna. I den första omgången har prövningen tagit alltför lång tid. Det är olyckligt och behöver åtgärdas. Inför nästa ansökningsomgång som öppnar 1 april finns nu tid att ta hjälp från en omställningsorganisation och där få ett yttrande som tydliggör både för individen och CSN om man bör vara berättigad att få stöd. Tajmningen för det nya omställningsstudiestödet kunde knappast vara bättre, vilket också påverkar mängden sökande. Företag varslar samtidigt som kompetensbristen är stor inom många områden. Omställningsstudiestödet är efterfrågat av såväl företag som anställda. Det kommer leda till ökad rörlighet på arbetsmarknaden i trygga former. Det är en förutsättning för att svensk arbetsmarknad ska kunna möta framtidens behov.
Torbjörn Johansson, LOs avtalssekreterare
Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv
Martin Wästfelt ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp