Fråga facket Fråga facket

Svenska modellen – så funkar den

Kollektivavtal I Sverige är det kollektivavtal som garanterar lönerna, inte lagstiftning. Kollektivavtalen sätter en minsta gemensam lönenivå och erbjuder trygghet genom försäkringar. Detta kallas den svenska modellen.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Bilmontör
Foto: Lars Forsstedt

Starkare löntagare

En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare. Det som dessa parter kommer överens om i form av löner och arbetsvillkor skrivs ner i ett kollektivavtal. 

Kollektivavtalet avgör också vem som bestämmer om vad på arbetsplatsen. Finns det inget avtal bestämmer arbetsgivaren. Genom kollektivavtalen blir löntagarna starkare. Ingen behöver förhandla ensam. Arbetsgivaren kan inte ställa den ene mot den andre. Avtalen skyddar mot diskriminering och ger mer pengar vid sjukdom, dödsfall och olycksfall i arbetet. Pensionen blir högre.

Arbetsfred

Kollektivavtalet har också fördelar för motparten, arbetsgivarna. Med kollektivavtal får arbetsgivarna stabila och likartade konkurrensvillkor. Ingen arbetsgivare kan konkurrera ut andra företag med låga löner och sämre villkor. Avtalet ger också arbetsfred. Arbetsgivare och arbetstagare kan arbeta utan konflikter under avtalsperioden.

För att principen om parternas rätt att bestämma villkoren på arbetsmarknaden ska fungera krävs det förhandlingsvilja. Om fack och arbetsgivare misslyckas med att i förhandlingar anpassa kollektivavtalens bestämmelser till viktiga förändringar i samhället finns en risk för politiska beslut som innebär reglering enligt lag. Det skulle hota hela den svenska modellen. 

Rätten att kräva kollektivavtal är en grundbult i den svenska arbetsrätten, och har varit så ända sedan början på 1900-talet.

Vidta stridsåtgärder 

I Sverige har vi inte som många andra länder lagar som reglerar lägsta tillåtna löner och andra anställningsvillkor. Vårt system bygger på kollektivavtalen, det vill säga att fack och arbetsgivare i branschen träffar kollektivavtal om vilka villkor som ska gälla.

Det är fackets uppgift att se till att alla företag omfattas av dessa avtal. Facket har också laglig rätt att vidta stridsåtgärder mot de företag som vägrar. Det går till och med säga att det är en facklig skyldighet att agera, eftersom svenska löntagare inte har något annat skydd än kollektivavtalet.

Sund konkurrens

Den fackliga grundprincipen är glasklar: människor är inga handelsvaror. Vi ska aldrig tillåta att människor får olika lön på grund av nationalitet eller etniskt ursprung. Vi accepterar inte social dumpning, det vill säga konkurrens med sämre löner eller arbetsvillkor. Vi ska ha en sund konkurrens som bygger på justa arbetsförhållanden och kompetens.